Saemien kuvsjen gyhtjelassh

  • Guktie dov nomme? – Vad heter du
  • Guktie dov nïejten bïenjen åelkies juelkien nomme? Vad heter din dotters hunds högra ben?
  • Man båeries datne? – Hur gammal är du?
  • Gusnie datne leah årroeminie? – Var bor du?
  • Gåabph edtjh datne? Vart ska du?
  • Gosse tjoereb daab bïejedh? – Vars ska jag he den?
  • Gustie leah voejeb vaelteme – Varifrån har du tagit smöret?
  • Gubpede datne båatah? Varifrån kommer du?
  • Gogkoe vaadtsa? På vilken väg går hon?
  • Guktie tjoereb daab darjobh – Hur ska jag göra det?
  • Gåessie gaavnedibie? – När ses/träffas vi?
  • Mannasinie tjyöresth? Varför gråter du?
  • Magkeres tjaste lea dov eeremes tjaste? Vilken glass är din favoritglass?
  • Gïe lea daam dorjeme! Vem har gjort det!
  • Gïen tjohpem dohte – Vems mössa är det där?

 

Advertisements

Samiska pronomen

Jag har en grupp med 6-9-åringar som läser samiska, och de ville hjälpa er med pronomen.

I den här filmen ser ni dem använda “manne”, “datne”, “dïhte”, “månnoeh” och “mijjieh”. För er som är intresserade av verb, så kommer en väldigt förenklad ändelse-lista här:

Verbet blïjhpieblobpestidh betyder ingenting, men det är ett sätt för er att lära er ändelserna. Det fetmarkerade slutet visar hur man säger något med det pronomen som står först i meningen.

  • Manne blïjhpieblobpsteb
  • Datne blïjhpieblobpesth
  • Dïhte blïjhpieblobpeste
  • Månnoeh blïjhpieblobpestien
  • Mijjieh blïjhpieblobpestibie

Guktie gåerede vihth?

Ibland kan det vara bra att kunna några ord för hur man mår. Här får ni en bild med olika adjektiv som är bra att kunna. Se om ni kan lista ut vad de betyder utan hjälp av en ordlista

bïevsterh_reaktoe

I norra delen av Syd-Saepmie säger vi feejjene istället för geerjene, och om man vill fråga någon på vilket humör de är går det även att säga “Man aajmosne leah?

Magkeres vearelde lea?

Hur är vädret? Finns det egentligen ett mer tacksamt samtalsämne? Det är väl kanske ishockey i slutspelstider, eller vilket tyg som blir snyggast på en partykolt i så fall.

Här kommer en hel del ord för vädret

  • Magkeres vearelde lea? – Vad är det för väder?
  • Guktie vearelde dov luvnie daan biejjien? – Hur är vädret hos dig idag?
  • Guktie vearelde jååktan? – Hur var vädret igår?
  • Guktie vearelde jirreden sjädta? – Vad blir det för väder imorgon?
  • Biejjie guaka – solen skiner
  • Bïjveles lea – Det är varmt
  • Beagka – Det blåser
  • Obre – Det regnar
  • Tjuatsa – Det snöar
  • Tjuetsele – Det snöar lite grann
  • Mullies – Det är mulet
  • Baahkes – Det är stekhett
  • Värta – Det stormar
  • Reejrie – Det åskar
  • Gaska – Det blixtrar

Laahkoen bïjre – Om släkten

Samiska släkter är ofta stora, och det är viktigt att veta vem som är vem. Barn lär sig ofta sången “Manne aahkan aahkove” för att öva på just släktsnamn, och här kommer några av alla de släktstermer som kan vara bra att kunna, men också de personliga pronomen.

Om ni lyssnar på denna text kan ni även höra hur orden för laahkoe låter.

Personliga pronomen

  • Manne – jag
  • Datne – du
  • Satne – hen → Dïhte är vanligare söderut
  • Månnoeh – Vi två
  • Dåtnoeh – Ni två
  • Såtnoeh – De två → Dah guaktah är vanligare söderut
  • Mijjieh – Vi
  • Dijjieh – Ni
  • Sijjieh – De → Dah är vanligare söderut

Här kommer några släktstermer

  • Tjidtjie – Mamma
  • Aehtjie – Pappa
  • Vïelle – Bror → Stoerre-vïelle – storebror
  • Åabpa – Syster → Onne-åabpa – lillasyster
  • Åerpene – syskon
  • Geelle – make
  • Gåmma – hustru
  • Aahka – mormor/farmor
    • Tjïdtjh-aahka – mormor
    • Aehtj-aahka – farmor
  • Aajja – morfar/farfar
    • Aehtj-aajja – farfar
    • Tjïdtjh-aajja – morfar
  • Tjietsie – pappas yngre bror
  • Jiekie – pappas äldre bror
  • Seasa – faster
  • Muahra – mammas yngre syster
  • Gåeskie – mammas äldre syster
  • Jyöne – morbror
  • Jijmie – farbror eller morbrors fru
  • Maake – faster eller mosters man

Samiska frågeord och riktningar

Här kommer några samiska frågeord och riktningar på sydsamiska, som kan vara bra att kunna när man ska prata samiska. Ju fler frågeord man kan, desto roliga blir det att tala samiska!

  • Gubpede – Varifrån
  • Gåabph – Vart
  • Gusnie – Var
  • Man gellie – Hur mycket
  • Man jeenje – Hur många
  • Gåessie – När
  • Gogkoe – Vilken väg
  • Magkeres – Vad för slags
  • Gïe – Vem (Vem är du?)
  • Gïem – Vem (Vem såg du?)
  • Mij – Vad
  • Mannasinie – Varför
  • Gosse – Vars
  • Gïen – Vems
  • Guktie – Hur
  • Man båeries – Hur gammal
  • Gåabpa – Vilken av två (Vilken hand?)
  • Gåabpam – Vilken av två (Vilken av säckarna ska jag ta?)

När det kommer till riktningar finns det fler ord att lära sig, de kommer här:

  • Åarjel – söder → åarjede (söder ifrån)
  • Noerhte – norr → noerhtede (norr ifrån)
  • Jillie – Väster → jillede (väster ifrån)
  • Luvlie – Öster → lulhtie (öster ifrån)
  • Gåarroeh – Vänster
  • Åelkies – Höger
  • Bååstede – Tillbaka
  • Åvtese – Framåt
  • Männgese – Bakåt